Mål för välfärdsområdesvalen

Vänsterkvinnornas mål för välfärdsområdesvalen som anordnas i januari 2022 är jämställda och högkvalitativa tjänster som är tillgängliga när de behövs för alla som bor i Finland och överallt i Finland. Vi vill minska välfärdsklyftan mellan befolkningsgrupper och förbättra jämlikheten och jämställdheten av hälsovårdstjänsterna. Vänsterkvinnornas mål är en social- och hälsovårdsreform som främjar jämställdheten mellan könen och främjar mötandet av människor individuellt och respektfullt.

För Vänsterkvinnorna är det viktigaste målet för hela reformen att sätta människan i centrum och att öka jämställdheten i social- och hälsovården. Att främja jämställdheten måste vara ett centralt mål när man anordnar tjänster. Social- och hälsovårdstjänster som främjar jämställdheten ska ske nära människor och ta hänsyn till olikheten mellan områden och människor. Det att anordningsansvaret av social- och hälsovården övergår till välfärdsområdena möjliggör att ordna tjänsterna på det sättet att människor inte längre bollas mellan olika organisationer och olika köar.

I produceringen av social- och hälsovårdstjänster måste kvinnors, mäns och könsminoriteters speciella behov beaktas. Tjänster måste erbjudas så att alla människogrupper och deras behov beaktas. När familjetjänster anordnas ska mångfalden av familjer beaktas.

1. Tjänsterna nära människan

Kostnadsfria och tillgängliga tjänster, som är offentligt producerade, är grunden av den nordiska välfärdsstaten och människors välmående. De spelar även viktigt roll ur synvinkeln av jämställdheten mellan könen. Tjänsterna ska vara så bra understödda att reformens mål om att främja jämställdheten förverkligas. Social- och hälsovårdsreformen ska förbättra tjänster som är nära samt tillgängligheten av tjänster, och förverkligandet av målen måste följas systematiskt.

I tjänster för barnfamiljer är det viktigt att tjänsterna är lätt tillgängliga. I familjecentermodellen för barnfamiljers tjänster kan föräldrarna få stöd från sina barns tidiga barndom till deras tonår. I tjänsterna för barnfamiljer måste man satsa på de anställdas varaktighet och oavbrutna kundrelationer.  Med hjälp av hemtjänster för barnfamiljer och med annat stöd i vardagen förebygger man föräldrars utmattning.

Rådgivningsbyråtjänsterna är en av de viktigaste närliggande tjänsterna med tanke på välmåendet av familjer. Rådgivningsbyråtjänsterna ska vara lättillgängliga som närliggande tjänster runtom i Finland. Rådgivningsbyrån ska stödja det jämställda föräldraskapet och utvecklingen av det jämlika vårdansvaret redan innan barnets födsel.

I parförhållandets och familjens kriser ska man få hjälp då när det behövs och med låg tröskel. Hjälp i rätt tid förebygger att situationer blir kriser och att kriserna blir värre. I skilsmässosituationer måste tjänster garanteras alla oberoende formen av parförhållandet och barnlösa familjer måste få likvärdiga tjänster med barnfamiljer.

I tjänster ska man ta hänsyn till barns växelboende. Anställda ska stärka det jämställda föräldraskapet med att stödja barns växelboende efter skilsmässan. Barns och familjers tjänster, såsom barnskyddstjänster, hemtjänster och hälsovård, måste säkerställas till barnet och hens familj i båda hemmen – även då när hemmen finns i olika välfärdsområden.

I tjänster för missbrukare ska man beakta att kvinnor med missbruksproblem ofta har problem på flera plan. Gravida kvinnor som använder rusmedel och mödrar som har missbruksproblem måste stödjas. Tillgänglighet och kvalitet av tjänster för missbrukare ska utvecklas beaktande könssynvinkeln.

  • Social- och hälsovårdstjänster måste organiseras nära människan, inte centraliseras till stora enheter eller på stora orter.
  • Den språkliga tillgången till tjänster måste beaktas i enlighet med regionernas behov.
  • Barnfamiljers hemtjänster måste erbjudas till alla som behöver dem.
  • Barnfamiljers tjänster måste utvecklas med familjecentermodellen beaktande familjernas mångfald.
  • Anställda inom barn- och familjetjänster ska känna till mångfaldiga familjers speciella behov, och anställda ska vid behov erbjudas på fortbildning om mångfald.
  • Öppettiderna för tjänsterna måste stödja samordning av arbete och olika familjesituationer.
  • Resurser av familjerättsliga tjänster måste ökas och resurserna av barnatillsyningsmän ska svara på områdets behov.
  • Man bör öka kunnandet av de anställda vid familjerättsliga tjänster med fortbildning om barns växelboende och familjers mångfald.
  • Speciellt förstahjälpsställen med låg tröskel för skilsmässosituationer ska finnas inom alla välfärdsområden.
  • Bostadslösa kvinnor bör erbjudas akutboende riktade till kvinnor eller motsvarande mötesplatser.
  • Avgifter för specialsjukvård ska vara rimliga och användning av inkassofirmor ska upphöra.

2. Tjänsterna i skick inom sexuell och reproduktiv hälsa

Social- och hälsovårdstjänster används från äggcell till äldre. Speciellt kvinnor behöver flera olika tjänster relaterade till sexuell och reproduktiv hälsa under sitt levnadslopp. Många gynekologiska besvär samt sjukdomar som påverkar den reproduktiva hälsan är underdiagnostiserade. För tillfället är det mycket svårt att få tid till en gynekolog i de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna.

Gynekologiskt kunnande måste ökas i social- och hälsovårdstjänsterna. Gynekologer måste ha tillräcklig kompetens att möta grupper med speciella behov, såsom personer med funktionsnedsättning och sexuella minoriteter. Dessutom måste man ha tillräckligt kunnande att möta och hjälpa personer som mött sexuell våld. Personer som söker abort måste mötas sensitivt och stödande deras eget beslut.

Tjänster inom preventivmedelsrådgivning måste breddas så att de täcker den sexuella hälsan i sin helhet. Tillträde till sexuell rådgivare med låg tröskel eller behovsprövad tillträde till sexualterapi måste vara en del av hälsovårdscentralens urval av metoder.

  • Det ska vara lätt att få tid till en gynekolog även inom den offentliga hälsovården.
  • Det ska finnas en gynekolog till buds i hälsovårdscentraler som man kan konsultera med låg tröskel.
  • Gynekologiska tjänster samt tjänster relaterade den sexuella och reproduktiva hälsan ska vara till buds på kundens eget modersmål till exempel via en tolk.
  • Välfärdsområdena måste utbilda anställda inom reproduktiv hälsa att möta grupper med speciella behov, såsom personer med funktionsnedsättning och sexuella minoriteter.
  • Välfärdsområdet måste erbjuda kostnadsfria preventivmedel till personer som är under 25 år gamla.
  • Kostnadsfria preventivmedel erbjuds även dem som har fött barn inom ett år samt för kunder inom missbrukstjänster, oavsett ålder.
  • Till personer som söker abort eller har gjort abort ska finnas samtalshjälp eller psykisk stöd.

3. Förebyggande av våld riktat mot kvinnor och våld i närrelationer samt hjälp till offer

Till och med 47 procent av över 15-åriga flickor och kvinnor har mött fysiskt eller sexuellt våld i Finland. Under coronapandemin har många organisationer som gör våldsarbete rapporterat om ökning av våld i närrelationer.

Man ska identifiera våld riktat mot kvinnor och våld i närrelationer inom social- och hälsovårdstjänsterna. Det måste finnas tillräcklig sakkunskap och tillräckliga tjänster för att möta och hjälpa offer för våld i närrelationer, sexuellt våld och utnyttjande. Förebyggande av våld i närrelationer och våld riktat mot kvinnor samt att hjälpa personer som har mött våld måste antecknas i arbetsbeskrivningarna på social- och hälsovårdsbranschen för att kunnandet inte beror på en enstaka person.

  • Den regionala skyddshemsnätverket måste breddas så att det motsvarar hela välfärdsområdets behov.
  • I skyddshemstjänster ska det beaktas behoven av kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor som tillhör köns- eller sexuella minoriteter, romska kvinnor, kvinnor med invandrarbakgrund, papperslösa- och flyktingkvinnor samt asylsökande kvinnor.
  • Det måste finnas tjänster med låg tröskel för personer som har mött våld i närrelationer inom varje välfärdsområde.
  • Den regionala omfattningen av SERI-stödcentrena för personer som utsatts för sexuellt våld måste förbättras och man måste förbinda sig i kontinuiteten av centrens arbete.

4. Arbetsförhållandena på social- och hälsovårdsbranscherna är en fråga om jämlikhet

Det centrala i att ordna tjänster är att se till förutom att tjänsterna är enhetliga även att anställdas rättigheter förverkligas. I Finland pågår en arbetskraftskris inom social- och hälsovårdsbranschen.  Problemen löses inte utan förbättringar i arbetsförhållanden och avlöning av anställda på social- och hälsovårdsbranschen. Som arbetsgivare måste varje välfärdsområde omedelbart dra upp linjerna för konkreta åtgärder som förtydligar arbetsfördelningen mellan anställda, utvecklar arbetsprocesser och förbättrar arbetsförhållanden och -villkor.

Välfärdsområdesfullmäktige måste satsa på personalens välmående inom social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsbranschen samt på att agera som en ansvarsfullt arbetsgivare. Under de gångna åren har det rapporterats om oroväckande resultat om vårdpersonalens ork i arbetet samt om den trakasseri som kvinnor mött inom social- och hälsovårds- samt räddningsbranschen. Jämställdhets- och likvärdighetsfrågorna ska vara en fast del av arbetsgivarpolitiken.

  • Man måste få en betydande nivåförhöjning i social- och hälsovårdsbranschens löner.
  • Man ska utveckla fungerande processer för att ingripa trakasseri och det måste vara nolltolerans för trakasseri på arbetsplatser.
  • Varje välfärdsområde måste ha ett tydligt urval av metoder för att ingripa i trakasserier.

5. Mentalvårdstjänsterna måste förbättras

Lösandet av den nuvarande krisen inom mentalvårdstjänsterna ska vara mål nummer ett inom välfärdsområdena. Alla social- och hälsovårdscentraler måste erbjuda grundläggande expertis och tjänster inom vård av psykisk hälsa. Grundläggande tjänster för psykisk hälsa kommer att genomföras i enlighet med initiativet för terapigaranti.

Resultaten i skolhälsoenkäten, som THL gjorde år 2021, ger oroväckande information om barns och ungas, speciellt flickors, tillstånd av psykisk hälsa. Enligt enkäten berättade nästan en tredjedel av flickorna att de upplever måttlig eller svår ångest eller depressionssymtom. Från den tidigare undersökningen hade talet vuxit med 10 procent. En tredjedel av flickorna berättade i enkäten att de hade mött sexuellt trakasseri. Ungdomar som tillhör köns- och sexuella minoriteter upplever svårigheter i psykiska hälsan flerdubbelt jämfört med ungdomar som tillhör köns- och sexuella majoriteter.

  • Mentalvården behöver tjänster som kan erbjudas med låg tröskel och som det går att få utan remiss.
  • Tillgång till hjälp inom mentalvården måste försäkras i skolor och läroanstalt. Rekommendationer om personalens dimensionering inom elevvården måste följas.
  • Man måste försäkra att samarbetet mellan skolor och välfärdsområdena fungerar i frågor om barn och psykisk hälsa.

6. Jämlikhet i tjänsterna för de äldre

Majoriteten av äldre personer är kvinnor och speciellt av äldre med låga inkomster är största delen kvinnor. I tjänsterna ska man ta hänsyn till mångfalden av äldre personer och till exempel tillhörande i sexuell eller könsminoritet. Hemtjänsten måste organiseras så att vårdarna har tid att verkligen möta de äldre och så att principen om egenvård respekteras. Den äldre måste själv kunna bestämma när hemtjänsten inte längre är en tillräcklig vårdform och när hen behöver mer vård.

Av närståendevårdare är cirka 70% kvinnor. För att försäkra närståendevårdares ork måste välfärdsområdena satsa på högklassig service som stöder närståendevårdare. Utmattning av närståendevårdare måste förebyggas med att erbjuda mångsidiga system för vikarierande vård och närståendevårdare måste informeras om ledigheter som hör till dem.

  • Dimensioneringen av vårdare inom äldreomsorgen måste verkställas fullt, och samtidigt måste hemvårdens kvalitet förbättras.
  • De äldre med låga inkomster måste befrias förutom från primärvårdens avgifter även från kundavgifter som begränsar användningen av munhälsovården och hemtjänsten.
  • Man måste förbättra tjänsterna för närståendevårdare och förebygga utmattning av närståendevårdare med högklassiga tjänster och ökning av arvoden.