Mål för kommunalvalet

Ett feministiskt perspektiv på kommunalpolitiken

Eftersom kön fortfarande påverkar livet och vardagen, påverkar de beslut som fattas i kommunernas fullmäktige och nämnder människornas liv på olika sätt. Med hjälp av besluten som fattas i kommunerna kan man förbättra eller försvaga jämställdheten mellan könen. Demokratin behöver alla kön och därför är det viktigt att maktens kärna och ledarpositionerna fördelas jämnt.

Både själva coronapandemin och de tillhörande restriktionerna samt den kommande återuppbyggnaden är i allra högsta grad en feministisk fråga. Krisen har på ett ytterst tydligt sätt visat hur de kvinnodominerade servicebranscherna i kommunerna, såsom undervisningen och vården, har utsatts för extra hård belastning utan möjligheter till flexibelt arbete eller distansarbete. I kommunerna har även omsorgs- och vårdskulden vuxit till följd av coronan och detta är också en fråga om jämställdhet mellan könen. Av denna orsak behövs feministisk återuppbyggnad i kommunerna under den kommande perioden. Till följd av coronan har verksamheten inom tredje sektorn blivit föremål för radikala förslag till ekonomiska nedskärningar, som speciellt hotar kvinnornas välbefinnande i vardagen.

Vi vill erbjuda alla tillräcklig utkomst, en bostad, möjlighet till motion, hälsovård och omsorg samt utbildning och kultur. Därför måste vi identifiera vad som karaktäriserar individernas vardag och situation samt deras olika servicebehov.

Med hjälp av ett feministiskt perspektiv skapar vi ett bättre liv för alla kommuninvånare socialt, ekonomiskt och på ett klimathållbart sätt.

 

  1. Ett feministiskt perspektiv på kommunal demokrati

Av de medlemmar som valdes in i kommunfullmäktige 2017 var 39 % kvinnor och av fullmäktigeordförandena var lika många kvinnor (39 %). Däremot är andelen kvinnor bland kommunstyrelseordförandena endast 31 % under fullmäktigeperioden 2017–2021. Det är också viktigt att notera hur ordförandeskapet i nämnderna fördelas per kön: kvinnornas andel av ordförandeposterna var under 2013 störst inom undervisnings-, kultur- samt social- och hälsovårdsnämnderna.

(Källa: Kommunförbundet, THL)

I kommunerna fattas de beslut som är viktigast för människornas vardag och därför spelar det stor roll vem som använder denna makt. Bland beslutsfattarna behövs personer i olika åldrar, med olika bakgrund och av olika kön. Alla har rätt att delta i kommunalt beslutsfattande utan att bli föremål för trakasserier eller hatretorik.

Vi vill lyfta upp kvinnorna i alla beslutsfattande positioner och krossa glastak för de ledande befattningarna i tekniska branschers nämnder, som brukar ses som manliga. Kommunerna bör beakta mångfalden av kön på ett övergripande sätt inom all kommunal service, samt främja bekräftelsen och identifieringen av en tredje könskategori i den lokala statistiken. Som en del av integrationen bör i synnerhet invandrarkvinnornas möjligheter att delta i det kommunala beslutsfattandet som aktiva kommuninvånare stärkas.

 

Vänsterkvinnorna främjar följande:

– kvinnor ska uppmuntras att också ta sig an sådana ledande befattningar, där kvinnor varit underrepresenterade

– jämställdhets- och likabehandlingsnämnder ska finnas i alla finländska kommuner. Man bör säkerställa att nämnderna får aktuell jämställdhetsutbildning samt stärka nämndernas expertis på lämpligt sätt. 

– när man fattar beslut om ordföranden för kommunala organ ska målet vara en jämlik könsrepresentation

– ungdoms- och handikapprådens verksamhet och roll i beslutsfattandet ska tryggas

– inom integrationsverksamheten bör kommunerna fästa speciell uppmärksamhet vid invandrarkvinnornas integration. Man bör stöda språkutbildning med låg tröskel samt tillhörande barndagvård. Man bör stöda verksamheten hos organisationer som arrangerar integrationsverksamhet. 

– i kommunerna arrangerar man kompletterande utbildning om budgetering för tjänstemännen och bedömer statistikförandet av kommunens verksamhet enligt kön för att garantera en jämställd kunskapsbas.

– i varje finländsk kommun ska en förhandsbedömning av konsekvenserna för olika kön utgöra en viktig del av beredningsarbetet inför beslut.

– praxis för och pilottestning av könsmedveten budgetering införs i alla finländska kommuner

– inkluderade budgetering införs i alla finländska kommuner

– kommunerna utnyttjar i framtiden metoder för positiv särbehandling bl.a. i rekryteringar

 

  1. Ett feministiskt perspektiv på förskolepedagogik och utbildning

Könsroller och normer som förknippas med dem inlärs redan i tidig barndom. Små grupper i daghem och skolor samt en professionell personal spelar en nyckelroll för att nedmontera klassificeringar och hierarkier mellan människor som i värsta fall kan leda till rasism, sexism och hat mot sexuella minoriteter och könsminoriteter.

Grundskolans uppgift är att lägga grunden för en god framtid, så att var och en oberoende av kön och familjebakgrund kan utvecklas mot ungdom och vuxenliv som en jämställd och jämlik individ. Det är viktigt att stärka undervisnings- och förskolepersonalens könssensitiva perspektiv på fostran i kommunerna för att garantera allas rätt att utvecklas till sig själva.

Daghemmen och skolorna ska vara givande arbetsplatser som möjliggör ständig utveckling för experter på fostran. Undervisnings- och förskolepersonalen ska inte permitteras till följd av coronapandemin, istället ska man stärka resurserna för att minska inlärningsskillnaderna och jämna ut pandemins konsekvenser. Det verkliga behovet av dagvårdsplatser ska tryggas.

 

Vänsterkvinnorna främjar följande:

– funktionella planer för jämställdhet och likabehandling ska upprättas i daghem och i grundskolor

– permitteringarna av personal inom förskolepedagogik och undervisning bör förhindras och hävas

– skolornas fostran i jämställdhet och likabehandling ska stödas via tillräckliga resurser och utbildning för skolans personal

– rätten att själv fastställa könstillhörighet bör förverkligas och mångfalden av kön erkännas

– kvaliteten på och tillgången till sexualfostran ska tryggas i alla finländska kommuner.

– kommunernas demokratifostran inom förskolepedagogiken och utbildningen ska stärkas 

– arbetslivsfärdigheterna hos barn och unga bör stärkas

 

3. Ett feministiskt perspektiv på service

Alla ska ha tillgång till tillräckliga bastjänster. Högklassig service innebär tillförlitliga och kontinuerliga tjänster. Exempelvis avstånd, digitalisering av tjänster och förhöjda klientavgifter försvårar tjänsternas tillgänglighet för många finländare. Alla kommuninvånare ska ha likvärdiga rättigheter till såväl omsorgs- och kulturtjänster som kollektivtrafik.

Inom till exempel handikapparbetet måste man rekrytera tillräckligt med yrkeskunnig personal, som förstår den könsmässiga mångfalden, den sexuella självbestämmanderätten och rätten till ett värdigt liv.

I all tjänsteproduktion, från rådgivningar till boendetjänster, bör man erkänna mångfalden av familjeformer och bemöta alla familjer jämlikt.

Kommunerna ska aktivt främja bedömningen av konsekvenser för barn och olika könsidentiteter samt bedömningen av de äldres välbefinnande

Beaktandet av könsmässig mångfald inom basservicen kräver ett aktivt grepp, en separat strategi och kompletterande utbildning av personalen i kommunerna.

 

Vänsterkvinnorna främjar följande:

– närståendevårdarnas semestrar ska tryggas också i undantagssituationer

– platser på skyddshem samt tjänster för både våldsoffer och förövare ska finnas i hela Finland

– tillräckliga resurser bör reserveras för vård efter tiden på skyddshem

– möjligheter att skapa och uppleva kultur och konst ska finnas för alla oberoende av bostadsort, förmögenhet, ålder och bakgrund.

– tjänsternas budgetering och personaltilldelning ska göras utifrån behovet av tjänster och med tillräckligt stöd från staten

– kommunerna ska aktivt främja konsekvensbedömningar för att förbättra kvaliteten på tjänsterna

– kollektivtrafikförbindelser ska vara tillgängliga i hela landet

– man bör sörja för ensamförsörjarnas välbefinnande genom att utveckla serviceformer bl.a. för skolorna, kommunernas familjearbete och barnskyddet.

– Man bör satsa på välbefinnande och öka tillgången på tjänster med låg tröskel

– Istället för att privatisera, konkurrensutsätta och bolagisera tjänsterna ska vi försvara den offentliga tjänsteproduktionen och rättvisa arbetsvillkor

– Man ska i synnerhet stödja de kvinnliga företagarnas verksamhetsförutsättningar i kommunerna

– Särdragen hos kvinnlig fattigdom bör identifieras

– Bastjänsterna ska vara kontinuerliga och permanenta, vilket skapar permanenta anställningsförhållanden samt kontinuitet och förtroende hos tjänsternas användare. Kontinuiteten i bastjänsterna främjas bäst genom att hålla kvar dem inom den offentliga sektorn.

– En jämlik tillgång till mentalvårdstjänster bör tryggas

– Möjlighet till skiftesdagvård ska finnas för dem som behöver det 

 

  1. Ett feministiskt perspektiv på de kommunala arbetsplatserna

Coronapandemin har påverkat kommunernas ekonomi och samtidigt stärkt den offentliga sektorns roll och ställning som tillhandahållare av bastjänster. Eftersom en majoritet av kommunernas anställda är kvinnor, drabbar pressen på en åtstramad kommunal ekonomi speciellt kvinnorna.

Kommunerna ska inte medverka till försvagandet av de anställdas ställning, tvärtom ska kommunerna anställa tillräckligt med personal för att svara på arbetets krav, mängd samt kundernas verkliga behov. Att aktivt göra personalen delaktig både skapar de nödvändiga möjligheterna för personalen att påverka välbefinnandet i arbetet och leder till de bästa möjliga besluten för kommuninvånarna. Man kan också påverka jämställdheten i arbetslivet via fackföreningsverksamhet. Stödet för kvinnornas möjligheter att delta i den lokala och nationella fackföreningsverksamheten ska ökas ytterligare. Kvinnors möjlighet att bli valda till arbetarskyddsombud och förtroendeman vid kommunerna, oberoende av bransch, bör förbättras.

Kvinnorna bör höras när man avväger följderna av coronahöstens nedskärningskrav, nedskärningarna riktas nu i synnerhet mot arbetsplatser i kvinnodominerade sektorer, såsom social-, hälsovårds- och kultursektorn.
De kvinnodominerade arbetsplatserna inom kommunsektorn lider av en hög sjukdomsfrekvens till följd av problem med inneluften. Detta visar på det dåliga läget inom offentlig byggnation, vilket uttryckligen går ut över kvinnorna.

 

Vänsterkvinnorna främjar följande:

– kommunerna ska investera i de anställdas arbetsförmåga och välbefinnande samt utreda möjligheten till förkortad arbetstid

– man bör ta hand om arbetshälsan och välbefinnandet hos dem som arbetar i kommunens tjänst

– kommunerna bör göras till föregångare inom jämställdhet och likvärdighet

– personer som är föremål för sysselsättningsåtgärder ska ha rätt till ersättning som motsvarar kollektivavtalen

– de kommunalt anställdas sakkunskap ska utnyttjas till fullo

– närståendevårdarna bör garanteras tillräcklig ersättning, vikarier och stöd för arbetshälsan

– kommunernas roll som främjare av lika lön bör stärkas

– anonym jobbsökning bör främjas, alla möjligheter till positiv särbehandling som lagen tillåter bör utnyttjas

– Alla har rätt till ett tryggt och hälsosamt arbete. Kommunerna ska förebygga våld i arbetslivet och erbjuda arbetsutrymmen med frisk inneluft åt alla.

 

  1. Ett feministiskt perspektiv på bostadsbyggande och det offentliga rummet

Oskäliga boendekostnader leder till risk för fattigdom. I synnerhet personer som bor ensamma och ensamförsörjare, av vilka majoriteten är kvinnor, löper en större risk än andra att drabbas av fattigdom. Bostadspolitiken bör garantera ett högklassigt boende till skäligt pris för alla. Byggprojekten måste startas nu, när återhämtning behövs och lån finns att tillgå.

Möjligheterna att ta sig till arbete och service utan egen bil är också en könskodad fråga. Städernas kollektivtrafik bör utvecklas mot avgiftsfrihet och på landsbygden bör man sörja för tillräckliga trafikförbindelser.

En kommersialisering av det offentliga rummet har karaktäriserat stadsutvecklingen på många orter. Det offentliga rummet som främjare av gemenskap och tillhandahållandet av ett icke-kommersiellt rum för kommuninvånarna skapar välbefinnande och en avgiftsfri mötesplats för alla. Bildelning är ett klimatvänligt alternativ till privatbilism och ger möjlighet till samåkning som en del av kollektivtrafiken.

Vänsterkvinnorna främjar följande:

– den samhälleliga bostadsproduktionen bör öka framför allt i tillväxtcentra och man bör bygga hyres- och ägarbostäder till skäligt pris också för ensamstående

– staten bör trygga städernas stöd för kollektivtrafik och ordna med kollektivtrafik i glesbygderna

– kommunerna bör tillhandahålla förmånligt hyresboende

– i planeringen av offentliga rum och kollektivtrafiken bör tillgängligheten och säkerheten utvecklas ytterligare, så att också de äldre, funktionshindrade och barnfamiljer kan röra sig utan problem.

– bostadslösa kvinnor bör erbjudas härbärgen riktade till kvinnor eller motsvarande mötesplatser och särdragen i kvinnors bostadslöshet bör beaktas

 

  1. Ett feministiskt perspektiv på service för äldre

Kvinnornas genomsnittliga livslängd är över fem år längre än männens. De flesta närståendevårdarna är också kvinnor. Därför är tillgången till och kvaliteten på service för äldre också en kvinnofråga.

Inom äldreomsorgen bör man rekrytera tillräckligt med yrkeskunnig personal, som också kan bemöta mångfalden av könsidentiteter hos äldre och deras sexuella inriktning. På så sätt tryggas de äldres självbestämmanderätt och rätten till en värdig ålderdom.

Närståendevård kan bli ett tvångsarbete, där den enda utvägen är sjukdom eller död. Närståendevård bör basera sig på frivillighet.

Vård och omsorg av äldre är en ytterst kvinnodominerad bransch. Branschens lönenivå är ganska låg och arbetet mycket belastande, såväl psykiskt som fysiskt. Branschens attraktionskraft bör ökas med hjälp av högre löner och minskad arbetsbelastning. Den nuvarande situationen leder till att allt fler vårdare lämnar branschen, situationen påverkar också många kvinnors liv och försämrar livskvaliteten. Endast vårdare som själva mår bra kan ge god omsorg.

Den nya äldreomsorgslagen, den bindande personaldimensioneringen, samt åtskillnaden mellan indirekt och direkt arbete är ett steg i rätt riktning. Tillämpning av äldreomsorgslagen bör övervakas i kommunerna, så att uppgifterna i anslutning till omsorg, städning samt matlagning sköts av yrkespersoner inom rätt bransch.

 

Vänsterkvinnorna främjar följande:

– resurserna för hemvård, effektiverat serviceboende samt äldreomsorg dygnet runt tryggas för att garantera en mänsklig och behovsenlig omsorg och vård
– Man bör sörja för anhörigvårdarnas arbetshälsa och utkomst, men samtidigt säkerställa att inte kvinnor i arbetsför ålder tvingas bli anhörigvårdare till följd av alltför dåliga eller otillgängliga tjänster

– Fler enheter för serviceboende i kommunens eget regi bör byggas

– Tillgång till dagverksamhet för äldre bör tryggas